Var på medicinhistoriska muséet idag. Det gav faktiskt en del perspektiv på hur mycket som har hänt på inte alltför lång tid.

Före narkosen, som kom på 1840-talet, var det mycket man inte kunde göra i operationsväg. Bukingrepp t ex var inte att tänka på. Kejsarsnitt var något man gjorde på döende kvinnor, för att åtminstone rädda barnet. Och om en förlossning drog ut på tiden, och barnet istället dog, vad kunde man göra? Inget annat än att stycka fostret i livmodern och plocka ut det bit för bit. Instrument med mardrömslika namn som kranioklast, dekapitationskrok och hjärnslev antyder hur det gick till.