Det här var tydligen en så upprörande dröm att jag inte kunde somna om:

En kurskompis och jag satt på ett café, med en halvt vansinnigt pseudonordiskt 50- och 60-talsinspirererad inredning. Väggfasta bänkar, krökta som Aalto-vaser, med dynor av ljust naturfärgat läder. Ovala bord med bokkanter och gles mosaik av terrakotta och glaserat kakel. Golvet ekparkett. På väggarna infällda speglar, ljusa korkskivor och istället för en fondmålning mellan två pelare ännu en bit ekparkett. När vi tittade upp i taket var det också ekparkett. "Har de inte dragit den här stilen väl långt?" undrade min kursare.

Sen dess har jag varit klarvaken. Analysera det, den som kan.

Börja förresten inte skriva inlägg någon minut i fyra på natten. De försvinner när man ska spara och databasen tagits ner. Om det nu är schemalagt. Men är man klarvaken, så är man, och kan lika gärna skriva om.