Senaste inläggen

Av Anders - 19 november 2007 07:17

Eller större skicklighet än man tror ;)

Det var ju en tenta i början på november, där jag fick ställa in slutinläsningen pga försäkringskassans brev till min sambo. Vi fick preliminärresultat på tentan i fredags. Alltså de som hade godkänd poäng redan innan alla frågor var rättade. Och, under över alla under, mitt nummer var med! Nu var det väl ingen hjältebragd direkt, eftersom hela 63 av 80 var klara preliminärt.


Ett mått på hur lite jag trodde på ett godkänt resultat var att jag lämnade in redan 16.30, när vi hade tentatid 14-20. Jag hade en sak vid 17-tiden, som jag hade tänkt att skippa, men ändå hann med.


För övrigt var det också ganska ironiskt att jag skrev med raketfart för att hinna till kvällsaktiviteten: den handlade om MBSR, Mindfulness-baserad stressreduktion.

Av Anders - 17 november 2007 21:22

Nu får jag nog skäll av dottern, för mitt barnbarn på sex år har inte lagt sig än. Men vi är på väg. Hinner läsa lite ur Sandvargen innan vi slocknar.


Har lagat tomatsoppa till kvällsmat, och det värmde gott en kylig kväll. Pannkakor blev det till lunch efter A:s beställning.


Av Anders - 14 november 2007 07:21

När det gäller miljöpolitik med mera brukar borgerliga politiker vara tvärsäkra på att regleringar inte fungerar, medan ekonomiska styrmedel gör susen. Och har till exempel infört utsläppsrätter, där man köper sig tillstånd att släppa ut koldioxid eller svavel. Då ska ju marknadsmekanismerna leda till att utsläppen minskar, eftersom det är lönsamheten som styr hur företagen agerar.


Sen brukar jag (men det är ju bara jag) undra hur det där med utsläppsrätterna egentligen var tänkt. Om man inte stoppar utsläppen, utan bara inför avgifter på dem, har då naturen någon sorts bankkonto där den kan ta ut de pengarna för att köpa sig skydd mot försurat regn eller klimatförändringar? Eftersom man sätter en prislapp på våra barns miljö, så måste det väl innebära att den är till salu, om priset är rätt?


Som det ser ut nu behöver ju kraftbolagen inte alls minska sina utsläpp, utan bara höja priserna för konsumenterna, motiverat med stigande pris på utsläppsrätter. Och renare energikällor som vatten och vind har ju samma ägare som de skitiga kolkraftverken, och prishöjningarna gör bara ägarna rikare och rikare, så de kan köpa ännu fler utsläppsrätter. Betalda av oss konsumenter och väljare.


Men när tror inte alliansen på marknaden? Jo, inom sjukvården! Uppsala läns landsting ska nu lägga ut sjukvårdsrådgivningen på entreprenad. Snacka om guldläge för det bolag som tar hem det uppdraget. "Får se nu, vart ska vi skicka den här patienten?"


Kan det möjligen, möjligen tänkas att svaret blir "Till vår egen klinik"? I alla fall när det handlar om diagnoser som det betalas bra för, och där vårdtiden är kort eller åtminstone inte svårbedömd.  Medan missbrukare, gamla och vårdkrävande får gå till landstingets vårdinrättningar. Givetvis kommer rådgivningsbolaget inte att sitta och gotta sig över att man plockar russinen ur kakan, utan de har säkert ädla motiveringar för alla sina val. "Vi vet att vi har bättre kompetens för de här diagnoserna", "Vi har kortare vårdtider", "Färre infektioner hos oss". Att skapa rationella förklaringar är människan väldigt bra på. Förutom det att privata vårdgivare naturligt nog riktar in sin kompetens mot just de områden där förtjänstmöjligheterna är bäst. Och sen kommer nästa borgerliga politiker och pekar på hur mycket bättre kostnadseffektivitet privat driven vård har. Tacka tusan för det, när den slipper de kostsamma delarna.


Kärnfrågan: Varför skulle ett vinstdrivande företag inte agera efter ekonomiskt egenintresse när det gäller sjukvårdsrådgivning? Drivkraften finns där, och hur ska företaget över huvud taget kunna låta bli att göra det som ger ägarna bästa möjliga utdelning på insatt kapital?  Här tror beslutsfattarna att marknadskrafterna på något outgrundligt sätt ska upphöra att gälla genom att de föreskriver neutralitet hos rådgivningen (om de nu föreskriver det).

Av Anders - 12 november 2007 07:50

Hörde nyss P2-programmet Felicia i repris från igår, och tyckte att jag kände igen ett namn. Tur att man kan backa och lyssna om, för det var verkligen en gammal tillfällig spelbekantskap: Stefan Olsson från Hälsingland (vågar inte påstå Ljusdal med bestämdhet, men tror det). Låten de spelade var en av hans egna tonsättningar av Cornelis Vreeswijks dikter, och det ser ut som om det blir ett skivköp. Det var på en helgkonferens i Storulvån med mitt gamla jobb Stefan var inbjuden, både som föredragshållare om stresshantering och som musikunderhållare. Stefans bror, Tommy, jobbade på samma företag som mig då, och han förvarnade om att det var läge att ta med instrument. Jag hade mina whistles, och en annan Anders, Engström(?), hade fiol. Det blev ett par sköna, sena kvällar med god balans mellan svensk och irländsk musik, Cornelis, Vysotskij, prat och öl.

Av Anders - 6 november 2007 20:47

Aktionskommittén bevara äktenskapet, alltså de som inte står ut med tanken att två män eller två kvinnor ska få gifta sig med varandra, kan inte ha det lätt nu för tiden. De känner väl motvinden nu när också moderaterna tagit ställning för könsneutralitet.


Det senaste bevarandeargumentet jag såg i en insändare var också mer än lovligt tunt: att begreppet "äktenskap" redan är upptaget för föreningen mellan man och kvinna, och därför kan inte andra parbildningar omfattas.


Jag tycker det är smått ironiskt att ordet upptaget kan användas just av en rörelse startad av övervägande protestantiska kristna (även om Anders Arborelius står överst). Så om påven på 1500-talet sagt att Luther inte kunde kalla sig kristen, för att begreppet kristendom redan var upptaget av katolska kyrkan, skulle Martin bara ha lagt av då?


Den stora gåtan för mig är dock hur "bevararna" kan mena att de förlorar något på att icke-heterosexuella får ingå äktenskap. Värsta sortens egenintresse är det som låtsas tala för andra?


Fast det där med upptagenheten och att förlora på ökad frihet är egentligen bara tragikomiska krumelurer. Det riktigt tråkiga med "bevara äktenskapets" argument i övrigt är att de faktiskt använder barn som slagträ.  Ju högre de talar om att det bästa för barn är ett heteroäktenskap, desto mer säger de samtidigt till barn i regnbågsfamiljer att deras familj inte är lika bra.



Av Anders - 4 november 2007 09:50

Ända sen jag såg det i boken Foucaults pendel av Umberto Eco har jag gillat det här citatet:


Till varje svårt problem finns det en enkel lösning, och den är alltid fel.


Nu skulle jag leta upp varifrån det kom, men det var en liten besvikelse. Det var en i och för sig färgstark och välformulerad person som hade myntat det, H.L Mencken, men tiden har inte varit nådig mot en del av hans uttalanden. Idag verkar de ganska rasistiska och folkföraktande. 


Originalet löd: There is always a well-known solution to every human problem--neat, plausible, and wrong. Och det var ju inte riktigt lika klatschigt.

Av Anders - 3 november 2007 22:40

Hur det går med min tenta i torsdags är lite osäkrare än vanligt. De sista dagarnas finputsning fick vara, eftersom min sambo behövde en hel del support. Försäkringskassan skickade nämligen ett brev, där de flaggade för att den livränta hon har, sedan en arbetsskada med psykiska besvär som följd, ska omprövas, och förslaget är att den dras in.


En försäkringsläkare hade läst journaler och läkarutlåtanden, och plockat ut några passager som han menade visade att hennes nuvarande besvär beror på senare händelser, och inte arbetsskadan med åtföljande posttraumatisk stress.


Vilken bakgrund hade läkaren då? Jo, överläkare i psykiatri, vd i eget konsultbolag, så det var inte som de fall man ibland läser om där en gynekolog ska bedöma en ryggskada. Men jag undrar om inte det hade varit bättre, när jag hittade följande uttalande av denne läkare:


Många av landstingspsykiatrins patienter tillhör en överkonsumerande underklass med inlärd hjälplöshet. De tar mycket tid - i bästa fall rör det sig om "psykiatriserade relationsproblem". Symtomen är diffusa; behandlingsmotivationen är låg. Patientens motto är "...mindre bra med förändring för mig". Att behandla dessa dåligt motiverade socialpsykiatriska fall sker på bekostnad av "äkta" depressionspatienter som ofta inte kommer i kontakt med psykvården pga köer, rigid organisation osv.


Kanske därför är compliance dålig. Vi behandlar fel patientgrupp. "Depression" har blivit mer och mer en politiserad diagnos. Opportunister ("snällister") ställer diagnosen i stället för naturvetare (läkare).


Det stod i ett diskussionsforum för primärvårdsläkare. Hur kan man hoppas på en objektiv bedömning av en som presterat något så fördomsfullt om psykiatripatienter? Eller är det just därför försäkringskassan valt just honom?


Jag kan inte komma ifrån att han ser min sambo som enbart representant för "en överkonsumerande underklass med inlärd hjälplöshet", sjukskriven av "snällister" till läkare (företrädesvis kvinnliga också).

Av Anders - 3 november 2007 20:38

(* Tittar förvånat upp ur kurskompendierna *)

Ja, tydligen. Det har varit en fan så jobbig kurs, rent ut sagt. Intressant, ja, men inte mer av samma kaliber än på ett tag, tack!


Rörelseapparaten med ben, muskler, ligament och innervering  (829 strukturer på latin) tillsammans med lite allmän neurologi på 9 veckor var nödvändigt, men oj, vad skönt att det är över. Eller, om tre veckor får vi tillbaka tentan, så man ska väl inte ropa hej.


Skapa flashcards